Vad är tredje principen?

Den gröna rörelsen bygger sin politiska vision på framtiden, på vårt ansvar för de framtida generationerna. För att förstå hur den gröna rörelsen växt fram behöver vi ett perspektiv på hur politiken utvecklats och hur vi tänkt oss principerna bakom demokratin.

När demokratin etablerades så skedde det med utgångspunkten att frihet och jämlikhet var de vägledande principerna. Frihet från förtryck och frihet att styra sig själv tillsammans med andra i demokratiska beslut. Historikern Karl Polanyi beskrev i ”Den stora omvandlingen” hur den tidiga demokratin i Europa och USA gav frihet för en ekonomisk utveckling som gav folk ökat välstånd men samtidigt skapade en ökande ekonomisk ojämlikhet. Fackföreningsrörelsen och de socialdemokratiska och socialliberala partierna fångade upp missnöjet med vilket pris folk fick betala för de ekonomiska kriserna. Den första principen om rättvisa som frihet behövde kompletteras av en princip om lika möjligheter och rättvisare fördelning. Från den stora depressionen och fram till efterkrigstiden byggdes välfärdsstaten upp utifrån den sociala principen.

Den ekologiska krisen kom till folks medvetande på 60- och 70-talet genom anti-kärnkraftsrörelsen, naturskyddsrörelsen, tidiga miljöaktivister som Rachel Carson och teoretiker som Arne Naess och Murray Bookchin. Man kan se den gröna rörelsen som en liknande kraft som den sociala rörelsen: baksidan av den ekonomiska utvecklingen uppmärksammas och det sker en motrörelse för att skydda värden som etablissemanget inte tagit hänsyn till. Den gröna politiska rörelsen organiserade sig politiskt från 80-talet och framåt och är idag en snabbt växande kraft världen över.

Den amerikanske socialliberale filosofen John Rawls definierade två politiska principer som förnuftiga och rättvisa. Den första principen är att allas frihet ska skyddas genom att allas lika rättigheter inkluderas i ett rättssystem. Den andra principen är att samhället ska organiseras så att resurser ska fördelas så att de sämst lottades situation förbättras. Till det kan vi lyfta fram den ekologiska hållbarhetsprincipen: vi ska organisera vårt samhälle så att den ekologiska miljön och våra framtida generationernas situation förbättras.

Liksom den sociala rörelsen kritiserar den gröna rörelsen en ekonomisk utveckling där resurser fördelas alltmer ojämlikt och klyftorna mellan fattig och rik ökar. Men den gröna rörelsen vänder sig också emot ett ensidigt fokus på industriell produktion, en fortsatt storskalig användning av icke-förnyelsebara resurser och en stadsbyggnad som bygger på ekonomisk effektivitet utan hänsyn till människors hälsa och trivsel.