Psykiatri

På bilden träffar terapeuten Paul sin handledare och mentor Gina, i serien ”In treatment”. Han tar sig tid att utveckla förmågan att hjälpa sina patienter, ett svårt och viktigt arbete. I psykiatrin idag är det långsiktiga behandlingsarbetet allt ovanligare och dem som arbetar där får allt oftare krav på sig att utreda, diagnosticera och snabbt behandla så många patienter som möjligt. Ofta kommer de svåraste och svagaste patienterna i kläm.

Varför är psykiatrin så problemdrabbad idag, varför så många larmrapporter? En del av problemet är att läkemedlen har premierats före det mänskliga mötet. Personalkostnader måste få plats inom en den strama vårdbudgeten medan mediciner betalas av läkemedelsförmånen som är mestadels statlig. Läkemedel är en viktig del av psykiatrin, men har ofta begränsningar. När socialstyrelsen nyligen sammanställde forskningen kring olika behandlingar för depression så fann de att psykoterapi i olika former är förstahandsval vid de flesta depressioner och att antidepressiva läkemedel i många fall inte har bättre effekt än patientens naturliga förbättring över tid. Detta trots att psykiatrin alltså på grund av pressen att minska kostnaderna alltmer förlitar sig till mediciner! Från miljösynpunkt är också en överdriven medicinering negativt, både när det gäller produktionen av medicinerna och de olika biverkningarna man kan få.

Samtidigt är mediciner ibland livräddande och viktiga att kunna ge. Ett annat problem med psykiatrin är att läkarna ofta känner sig stressade och överbelastade av administration, de skriver intyg och recept istället för att följa upp patienter på ett sätt som de själva skulle vilja. Många går över till det privata, det är en akut brist på psykiatriker på många håll och man får ta in dyra hyrläkare. Här handlar det om att primärvården som ska ta de flesta lindrigare problem ofta inte klarar sitt uppdrag och remisserna till psykiatrin ökar. Det beror också en gammaldags organisation där för mycket måste gå genom läkaren. Psykologförbundet har föreslagit att psykologer ska kunna sjukskriva vid psykisk ohälsa, ett system som fungerar bra i Norge. Sjuksköterskor kunde ges förbättrade vidareutbildningar och knutet till det ett ökat ansvar.

Hur rättar vi till problemen? Alliansen har byggt ett ersättningssystem som ska efterlikna näringslivets produktivitetsjakt, egentligen utvecklingar av den gamla löpande-band-principen från Ford. Det funkar så att man får en viss summa per besök eller diagnos och vårdgivarna ger då uppdrag åt sina anställda att träffa fler patienter på kortare tid. Kvalitet ger inte betalt! Men det beror också på att kvalitet är svårare att mäta. Ett sätt att öka arbetsron och förbättra arbetsmiljön är att gå tillbaka till en större andel fast ersättning och att inte ha så täta ändringar av systemet. Viktigt är också arbeta med att hitta bra kvalitetsmått, till exempel görs det patientenkäter där patienterna får säga hur nöjda de är. En annan aspekt är att säkerhet som antalet fel i vården ska kunna vägas in. Sammantaget får man tänka om och sluta tro att man ska kunna spara pengar på en utsatt grupp som personer med psykiska problem och istället se det som något att investera i för framtiden. I Norge har man satsat målmedvetet på förbättrad psykiatrisk vård med goda resultat. Vi har inte samma resurser som dem men kan steg för steg vända utvecklingen om det finns politisk vilja.

Slutligen finns det också problem inom den psykiatriska sjukhusvården och behandlingshemmen för personer med psykiska problem och missbruksproblem. Tvång används för godtyckligt, något som ofta kritiserats av bland annat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), som företräder patienter. Skräckexempel senaste åren i Sverige är ungdomar som hålls isolerade utan laglig grund eller unga kvinnor som vårdas ihop med dömda brottslingar. Även om det inte är så illa överallt måste regler och praxis ses över. Dömda behöver vårdas separat och har också andra behov. Personliga ombud behöver få mer resurser, de har uppdraget att utan kostnad företräda patientens ord när de inte alltid kan tala för sig själva. Rådslag behöver hållas med patientorganisationer så att man lyssnar på patientens upplevelser. En viktig aspekt är den ofta väldigt slitna sjukhusmiljön som inte gynnar vården. Omvårdnadspersonalen behöver få mer kvalificerade utbildningar och fler kuratorer och psykologer knytas till slutenvården och behandlingshemmen.