Med buller och bång presenteras vad man kallar ”största miljö- och klimatbudgeten någonsin” av den rödgröna regeringen. Men vad betyder miljonerna och miljarderna om man sätter dem i samband med vad de ska göra? Jag utgår från regeringens siffror och offentlig statistik. Betyg 1-5, och vi börjar med det mindre bra. Observera att det här inte är något helhetsgrepp på budgeten eller en analys av vad som saknas eller fattas utan bara en analys av faktiska förslag.
Utsläppsrätterna. Sverige ska köpa och annullera utsläppsrätter inom EU Emission Trading System för 300 miljoner. Det var en del av dealen kring att sälja brunkolsgruvorna. Hur mycket är då 300 miljoner värt? Enligt EU Carbon Market Report 2015 var det totala utbudet av utsläppsrätter 5,9 miljarder ton koldioxid. Priset har senaste åren varit kring 7 euro/ton och marknaden är då värd i runda slängar 41 miljarder euro eller 390 miljarder kronor. Regeringens inköp är 0,08% av detta! Även om vi justerar för Sveriges folkmängd så är 300 miljoner bara 4% av vad Sveriges koldioxidutsläpp per år kostar. Men, som lök på laxen, så har det funnits ett stort överskott pga alltför generösa gratisutsläppsrätter, för några år sedan uppgick överskottet till 2,1 miljarder ton! Betyg: en meningslös reform och slöseri av skattepengar i ett mycket dåligt fungerande system (300 miljoner motsvarar t ex 2016 års supermiljöbilspremier). 1/5.
Supermiljöbilspremien. Här ska regeringen öka rejält med 700 miljoner redan nästa år vilket blir mer än en tredubbling från i år. Låter ju bra på papperet, men vad är det värt? 2015 var ett rekordår och det såldes 345 000 bilar, varav supermiljöbilar 2,5% (8600 st). Visserligen en uppgång men en liten del av marknaden. Det har varit svårt att hitta snittpriset på bilar men om vi tar en konservativ uppskattning, t ex en instegsmodell av VW Golf, för 200 000 kr så är nybilsmarknaden värd 69 miljarder kronor. Här krymper supermiljöbilspremien ihop till 1,5% av marknaden. Premien är idag 40 000 för en ren elbil och 20 000 kronor för en laddhybrid som max. En e-Golf? Kostar runt 375 000 kr. I realiteten borde en elbil kosta ungefär samma som en bensin- eller dieselbil för att de skulle ta över marknaden och då krävs många miljarder. Betyg: en ökad ambition men otillräckligt i det stora hela. 2/5.
Järnvägar, drift och underhåll. Här storsatsar regeringen med 2,8 miljarder 2019 och 3,1 miljarder 2020. Men vad är det värt? Totala kostnaden för drift och underhåll är enligt Trafikverket ca 9,4 miljarder per år. Förslaget innebär alltså en rejäl ökning på 30-33%. Samtidigt finns problemet med det eftersatta underhållet? Enligt Trafikverket kostar det 8,8 miljarder att åtgärda det tidigare regeringar försummat. Med den takt regeringen föreslår så bör även det kunna lösas. Betyg: det som drar ned reformen är att man skjuter fram den efter valet, annars handlar det om rätt reform och god ambition. 3/5.
Stadsmiljöavtalen. Ett miljöpartistiskt paradnummer som fördubblas till en miljard årligen från 2018. Vad räcker det till? Som jag förstår det ska det vara både kommunala och regionala gröna investeringar i bl.a. kollektivtrafik. Men en bra jämförelsesiffra kan vara SCB:s data på landstingens investeringar inom trafikområdet som 2015 var 1,4 miljarder. För kommunerna finns bidrag till statlig infrastruktur på 2,5 miljarder och då kan vi för enkelhetens skull räkna hälften av detta som miljöinvesteringar. Ökningen i stadsmiljöavtalen är alltså 19% av trafikinvesteringarna och totalt kan nu avtalen bidra med 38% av investeringarna! Det här är ungefärliga beräkningar men det säger ändå en del om vad reformen kan få för konsekvenser om våra lokalpolitiker matchar med sina 50% och använder pengarna klokt. Betyg: mycket bra, och så har man ett system som kan utökas i framtiden. 4/5.
tredjeprincipen 